Hej.
Eftersom det var fotboll på TV ikväll
så undvek jag det. Klickade runt på diverse
kanaler som jag inte brukar titta på.
Gränspoliserna i Australien.
Så många "oskyldiga,blå ögon" . Vet inget.
Har ingen aning.Vadå? Jag?
Intressant program.
Sen hamnade jag på nåt som hette
"Last Chance to Live".
Det handlade om Väldigt överviktiga personer
som försökte ändra på sitt leverne.
Vet inte om det var den här damen det handlade om,
jag har snott bilden från Google,
Hon vägde 290 kg.
Gjorde en "Gastrit by Pass" operation.
Gick så småningom ner till 71 kg.
Efter mycken möda och besvär.
Sen blev hon till sin stora glädje gravid.
Den glädjen varade inte länge. Fostret var dött.
Men skam den som ger sej.
Snart var hon gravid igen. Det blev ett litet
flickebarn. Hon gick upp en hel del under
graviditeten,men i slutänden vägde hon 97 kg.
Egentligen var det väl inte hennes viktproblem
jag skulle skriva om. Jag har inga som helst
åsikter eller lösningar på det.
Nej,det var nåt helt annat.
Man fick ju se hur operationerna gick till.
Efter ett sånt stort ingrepp,så hänger inte
huden med. Då måste man skära bort allt häng,
vilket man gjorde. Det blev komplikationer efteråt,
Såren gick upp igen,ville inte läka. Kanske beroende på
att hon tyckte att viktnedgången gick för sakta.
med den följden att hon svälte sej.
Det är jätte viktigt med rätt kost vid sårläkning.
Kroppen måste få all näring för att resultatet
skall bli bra.
Nu kommer jag äntligen till saken!
Dom (doktorerna) satte in en skitbra
behandling.
Det finns nånting som heter VAC pump.
Gissa om jag gick igång!
Den använde vi på jobbet och den var helt suverän.
Till svårläkta sår som inget annat bet på.
Tänker inte förklara,ni får gå in och Googla
på VAC pump.
Jag var med i sårvårdsgruppen på jobbet
och tyckte detta var sååå kul.
Omläggningarna kunde ta timmar ibland
men det var så himla roligt när man såg
att det faktiskt gav bra resultat.
Ibland (men bara ibland) längtar jag
tillbaka till jobbet. Det var mycket tråkigt och tragiskt
som hände,men även glada stunder.
När allt gick rätt väg.
Men jag håller fortfarande kontakt med
delar av personalen.
För utan dom hade man aldrig orkat i 42 år!!
Ha det . Kram LISA
Ja du... När de e bra på jobbet så e de toppen.. Har tänkt mycke på mitt förra jobb de senaste dagarna, när vägarbete på E6 har fått mej att köra så att jag nästan passerar gamla jobbet.. De va min andra familj under rätt många år, men de är inte många jag har kontakt med längre, fast de är mindre än ett år sen jag slutade... Bara att konstatera att man sållar agnar från vetet vid såna tillfällen... Jag jobbar ju tillsammans med en tjej som åsså kommer därifrån, o trivs jättebra :) Nu har jag med flummat ut lite - hade tänkt blogga om de, men får se om de blir de eller nåt annat?
SvaraRaderaEtt bra jobb e värt jättemycke, men jag tror att huvudsaken e att man mår bra av de man gör - o jag tror att du har förtjänat att njuta av livet :) Nu e de snart helg... Kraaaaaaaaaaaaam
Den pumpen verkar ju himla bra!!! Sår kan ju vara så svårläkta om man har otur. Jag brukar följa gränspoliserna..det är ett jättebra program...man blir helt ställd av alla knäppa människor dom stöter på hahaha..."knark i skorna? Jag? Nä det är en väns skor! -Vad heter den vännen då? Det vet jag inte.." typ lixom. Jag tror att du var suverän på jobbet..hade jag varit patient så skulle jag vilja bli omhändertagen av dig :) Kram
SvaraRadera